Maria Bouroncles roman Det kom för mig i en hast – Historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson utspelas i Västsverige påsken 1929. En skärtorsdag nittiofyra år senare, berättar Maria historien om sin mormors syster på American Swedish Institute i Minneapolis.
”It’s beautiful, that’s for sure,” Ingeborg’s mother had said with a sigh, feeling the train of fine chiffón.”But you don’t want it to be too showy.”
Jag läser ur min roman Det kom för mig i en hast – Historien om barnamörderskan Ingeborg Andersson som nyligen släppts på engelska och blickar ut över den lilla församlingen i Larson Hall på American Swedish Institute. Det är påsklov och jag befinner mig på bokturné i Minnesota och Illinois. Det är lika kallt och snöigt i Minneapolis den 6 april 2023 som det var den där påskdagen 1929 när min mormors syster Ingeborg dränkte sina tre små barn i byn Vesene strax norr om Borås. Jag läser om Ingeborgs bröllopsklänning, men det hade lika gärna kunnat handla om den vackra byggnaden jag befinner mig i. Med sina elva pastellfärgade kakelugnar från Rörstrand, specialinbyggda bokhyllor, äkta mattor och träsniderier från golv till tak hade Ingeborgs mor troligen tyckt att herrgården var på tok för prålig!
Mellan 1851 och 1939 utvandrade drygt en miljon svenskar till Amerika, varav knappt hälften var kvinnor. Över sextio procent av kvinnorna var ogifta och många sökte sig till Mellanvästern. Runt förra sekelskiftet var en fjärdedel av alla hembiträden i Chicago, Illinois, svenska kvinnor. De hade gott rykte och på ett par månader kunde de komma upp i samma årslön som en piga på den svenska landsbygden.
Vid folkräkningen 1920 bodde över hundratusen svenskar i Minnesota. Här fanns fler svenskfödda invånare än i någon annan delstat i USA. En av dem hette Sven Olofsson. Våren 1868 hade han som åtta-åring utvandrat från Småland tillsammans med sina föräldrar. Familjen slog sig ned i svenskkolonin Vasa, drygt åtta mil sydost om Minneapolis. Där fortsatte de bruka jorden som de gjort i Sverige, men sonen som senare tog namnet Swan Turnblad hade andra planer; redan som tonåring flyttade han in till den stora staden Minneapolis där han började arbeta som maskinsättare på olika tidskrifter. Som ägare till veckotidningen Svenska Amerikanska Posten blev han så småningom en mycket förmögen man.
1929, samma år som Ingeborg mördade sina barn, grundade den då sjuttio år gamle Swan Turnblad American Swedish Institute. Stiftelsens syfte var att bevara och studera vilken roll svenskar och svenskamerikaner spelat i den amerikanska historien och kulturen. Det är det fortfarande och idag kan man strosa omkring i Swan Turnblads hem på Park Avenue, lära sig svenska, upptäcka skandinavisk design eller lyssna på ett föredrag om Ingeborg.
The seamstress had crouched at Ingeborg’s feet to pin up the front hem to ankle height, so that the shoes would be visible. ”The hem has to be shorter at the front,” she had explained. ”That’s the latest thing”, läser jag och avslutar kvällen med en semla på institutets fik.
Maria Bouroncles bok Det kom för mig i en hast hittar du via hennes sida.